Alla har vi baksidor. Du jag dem och de. Vad gör det för skillnad om det inte syns? Det är inte mindre besvär för det. Vissa saker man har att jobba drivs man av andra hindrar en. Ibland önskar jag att mitt och mina besvär syns på utsidan, för att slippa alla pepptalk eller uppmuntrande ord. Jag kan säga helt ärligt att alla har ingen trevlig attityd mot oss som går omkring med dolda problem.

Men varför är mina besvär mindre än någon annans. Bara för jag inte är gipsad eller går på kryckor. Jag haltar ibland när det blir för mycket press. Jag vänder mina fötter inåt när jag inte orkar lyfta dem ordentligt. Men känner man inte mig så ser man inte dessa små saker.

Men när jag går och lägger mig på kvällen. Som igår natt. Så känns hela mitt vänsterlår som en ond fotboll. Muskelryckningar och värk. Som ett stort blåmärke och illamåendet sköljer över mig. Om jag ser fram emot sängen till natten. Nej inte just nu. Nu är värken överväldigande och det är svårt att förklara känslan. 

I mitt fall har jag denna vecka varit alldeles för osnäll mot mig själv och varit ute på längre promenader, närmare 3-4 km varje dag. Det får jag lida för idag. Jag har också städat eller jag kom halvvägs iaf innan det sa tvärstopp.

 

Man säger är huvudet dumt får kroppen lida.

I mitt fall är det precis så som mina dagar ser ut. Dag ut och dag in. Det är inte lätt att koppla samman fysiskt och psykiskt när det är en enda stor konflikt där i mellan. Om datorn får konflikt mellan olika hårdvaror eller mjukvaror så bytar man ut dessa. Eller uppdaterar. Det är dags att byta och uppdatera moderkortet i mig. Var kan jag göra det?????

 

Till alla kvinnor vill jag bara påpeka.....