Idag för exakt tre år sen, åkte jag med Oscar till VC för han kissade så otroligt mycket.

Vi började där på eftermiddagen den 26 november, på Blåkusten i Oskarshamn. Vi blev sedan skickade vidare ner till akuten då de inte kunnat läsa av ett blodsockervärde på honom. Nere på akuten fick vi vänta som man brukar och ca 2 timmar senare så blev vi ivägskickade upp till Västervik akutmottagning. Fortfarande ovetandes vad det var som var fel på Oscar. De hade pratat om att det kunde vara diabetes men ingen sa det rakt ut att det var det som Oscar fått. På akutmottagningen i Västervik blev vi uppskickade mot Barnmottagningen. Klockan var då ganska mycket. Det var mörkt ute iaf. Där fick vi i klartext veta att Oscar hade diabetes typ1. Jag blev arg och ledsen. Oscar tog allt med ro. Han var helt otrolig ungen. Eftersom han var så uttorkad så hade de svårt att sätta dropp osv. De stack sönder honom på händer och armar. Han sa inte något. Protesterade inte ens. Jag kan säga att jag var en väldigt stolt mamma till mitt sjuka barn.

Första tre dagarna så hade han dropp med insulin hela tiden. Efter dessa tre dagar skulle han börja med sprutorna. En gång fick sköterskan sticka honom i magen sen skulle han göra det själv. Efter det har ingen fått ge honom sprutorna. Däremot Lantus fick han ta hjälp med nån vecka sen gjorde han det med.

Idag har han fått sin pump som varit efterlängtad. Han har nu haft den i ungefär 2 månader och det fungerar bra. Han har hela tiden varit motståndare till sprutorna och även om han tagit dom så har det tagit tid och han har velat innan stick. Han har även haft problemet med att sticka sig på samma ställe. Allt detta har nu försvunnit iom pumpen. Och så klart är den rosa.