Mz¨Bizzan

Fotograf: Cynthia Lou

Jag känner stundvis avsky mot allt runt mig...golv väggar möbler disk kläder allt du kan tänka dig

I dessa fallen så vill jag få chansen att få vara ifred att få lugna ner mina nerver. Känna att jag har fotfäste igen kan låta löjligt för många men det känns inte som en liten baggis när man är där. Jag kan däremot skatta mig lycklig över att jag inte har mörka tankar om livet, mörka tankar om att leva....

Min drivkraft är mina barn och de finns där runt mig och jag älskar dom över allt annat.

Men jag har fått det sagt så många gånger och av olika människor att jag håller doom för hårt att jag inte släpper när det är dags och att jag kommer med tvetydiga budskap.....

Gå ut och se världen men gå inte så långt så jag inte ser dig // Mamma

Inser ju själv hur fånigt det låter men kan inte låta bli...rädd för att bli ensam???? ja kanske är det så men tror att rädslan ligger i största hand i att de kan bli sårade och misslyckas.......................................................................................att de ska bli som jag!

Till mina älskade ungar

Theory Of A Deadman- Hate My Life

OM livet vore en dans på rosor....hur skulle allt se ut då?

Jag känner just nu att mina rosor är taggiga och vissna för länge sen men hoppas och önskar att även jag kan få känna hur det känns att ha vackra röda otaggiga rosor under fötterna en gång till i livet.

Efter en ganska omskakande vecka känns det lite lugnare och jag har återigen Alexander hemma...tyvärr är Oscar fortfarande kvar, men det verkar som han tycker om att ha en kompis oxå så han mår bäst så här.

Efter mötet i onsdags så har våra nerver lugnat sig ordentligt och framför allt Alex då som var rädd att han skulle skickas tillbaka. Jag känner stor tacksamhet mot att bröderna verkligen håller samman när väl gäller....

Igår hängdes 4 av mina foton upp i Oskarshamns domus monter oh...det var så roligt och blev verkligen jättebra vi lyckades att få ihop fotona så de passade bra tillsammans. Verkligen roligt, där var en stund som jag kände mig positiv och de små stunderna får man ta tillvara på :)

Till mina älskade ungar

Marie Fredriksson - Tro

tre små änglar har jag i mitt hjärta för evigt
tre små änglar har jag turen att få vara mamma åt nu och för evigt

ingen kan ta det ifrån oss
bara försöka skada oss på dom sätt som går
men våra band kan ingen klippa av

ty våra vingar är för evigt
och vår himmel är oförstörbar

vårt liv är vårat trots vi olika stigar i livet skall gå
vår kärlek är vår fast dagen ibland kan vara svår

tre små änglar med vingar som mina vår himmel av rosa moln

Fortsätt kämpa mamma älskar er

volbeat - warrior's call

Mina tankar går oavbrutet till er, mina älskade barn.
Tomheten är överväldigande...


Till mina älskade ungar
Enrique Iglesias-I Just Wanna Be With You. . .

Dagar och nätter virvlar förbi och ni är i mina tankar hela tiden....
Längtar så efter er

Till mina älskade ungar
ADELE-SOMEONE LIKE YOU

Jag ville aldrig att det skulle bli så här. jag önskade att jag kunde göra något annat.
Jag älskar er så mycket och det känns som jag sviker er.
Jag kan inte be om förlåtelse för det känns som om jag bara gör saker värre.
En dag kanske ni förstår mig oxå....en dag kanske...

Men glöm aldrig att jag älskar er
Till mina älskade ungar
Someday-Nickelback

 
Ibland slår livet mig med gäpnad, häpnad över....hur oflexibelt samhället är och hur vi som människor är tvungna att kompromissa för att passa in.
Ändå finns "VI" en stor klick av människor som inte passar in hur flexibla vi än må vara.

Hur kommer det sig? Och varför har man så många åsikter om denna klick.....???
Jag vill inte gå så långt som att säga att vi är missanpassade eller på något sätt sämre än medelmänniskan. Men något skiljer oss åt. Något unikt för varje individ.
Själv tror jag inte jag kan säga vad min unikhet är, vad det är som gör att jag inte passar in....jag är lång, men det är ju inte unikt. För så lång är jag inte. Jag är en XL kvinna men det är inte heller unikt.

Är det så att kombinationen skär sig. Att det är det som gör det till min unika specialitet, det som gör att jag inte passar in i omvärlden???

Visst är det bra konstigt att vi som inte passar in i omvärlden har en egen plats att gå till att samlas och mötas på samma nivå. Eller kommer vi inte passa in där heller???

Vad är det då som gäller...handlar denna oflexibilitet om oförstånd eller rent av om okunskap om att vi männsikor är olika...Jag skulle vilja säga att myndigheter använder sig av "lagt kort ligger" -principen, att det är det som styr istället för att de lyssnar på var och en av oss individer...nä deras sätt är det enda rätta...för oss ALLA. Även för oss som inte passar in.

ERKÄNN....ERKÄNN ATT NI OXÅ HAR FEL. ERKÄNN FÖR OSS ALLA ATT NI INTE ÄR MER ÄN MÄNNISKOR NI MED.
 
Ibland önskar jag...när jag sitter och lyssnar på paragrafryttare som mal om ditten och datten, att de som sitter på andra sidan och tror sig sitta säkert. Fick känna på hur det känns att inte passa in i ramarna, att inte vara som alla andra utan vara unik på sitt lilla sätt.
Att de fick känna på hur det känns att kämpa i motvind när man helst av allt bara känner för att lägga sig ner och dö.....


Till mina älskade barn
One more time - Den vilda

Att ensam skulle vara stark är en ursäkt för att man inte är ensam av fri vilja.
För att vara ensam är tomt och ihåligt....Jag räknar dagarna tills mina barn är hos mig igen och jag får krama dom och tala om för dom hur mycket jag älskar dom....

Till mina älskade barn
Avril Lavigne - When your gone

Måste kämpa....kan inte ge upp nu
Ge mig styrka att orka.....

Till mina älskade ungar
MARYMARY-Cant give up now

Allt har ställts på sitt yttersta och det känns som jag sviker alla runt mig.

Ett jourhem är utsett och under utredningen så kommer barnen bo där....uton på helgerna då de kommer hem till mig. Jag vet inte hur jag ska reagera på detta och sömnen uteblir nästan helt nu.

Det sliter i mig och allt hopar sig, jag orkar inte ta itu med något :( Vad är det för mening?????

Efter bråk med försäkringskassan har det löst sig en månad till.....men bara en månad???? Vad som händer sen har jag ingen aning om. Kan säga att det är förjävligt att inte veta om man kan betala hyran nästa månaad eller om man överhuvud taget får mat på bordet....

Är så trött på att alltid behöva förklara mig hur man mår och bli ifrågasatt. Är det verkligen meningen att man inte ska få vara sjuk???

Att som sjuk behöva kämpa för din rätt mer än någon annan???

SHINEDOWN - IF YOU ONLY KNEW

Kämpa kämpa kämpa.....hur mycket ska man orka med.

Om du visste allt, skulle du klandra mig då?

Om du visste allt, skulle du kunna förlåta?

När man inte ens vågar skriva ner det som finns i hjärtat på papper som ingen kommer att sse hur ska man då våga vara ärlig och berätta för andra?????